Efter att Indra (hunden) somnat in och lämnat oss alla lite chockade så dök det upp en annan hund som behövde nånstans att bo. Även denna en labrador. Dryga 1½ år och lite trasig.. 

Nu har voppen bott hos mamma i drygt två veckor om jag inte missminner mig.

Hur som helst. När hon kom var hon rysligt undernärd, sjukt ostimulerad och knappt kontaktbar. Hon såg rakt autistisk ut då hon var helt borta i nån annan (förmodligen trevligare) värld.

Nu har hon fått käk, lite kärlek och daglig stimulans och nånstans där under ytan börjar det dyka upp en "riktig" hund. Söt som sjutton och snäll som få..

Idag skulle morsan ner på stan och shoppa lite så voppsanoppsan Nienka fick stanna hos mig under tiden.

Eftersom damen inte haft en susning om hur man gör när man går i koppel så tog vi en liten promenad. Först luktade vi på ALLA sorkhål som finns ute på lägdan. Sen på vägen hem gick vi jättefint. Redligt stolt över mig själv som får det där (när hon känner för det) döva yrvädret att följa så himla fint måste jag säga!

Sen som belöning och för att tanten skulle få springa av sig lite så kastade vi massa bollar. Det var roligt tyckte hon, även om hon först inte fattade att bollen helst skulle följa med tillbaka efter att man snokat reda på den.

Man ska ju egentligen inte kasta massa bollar, jag veet! Man ska ju inte sträva efter att få en bolltokig hund, men det gick inte att låta bli ;P Spec inte efter att hon själv hittat bollen och puffat omkring den på kräsmattan..

Efter bollkastningen vart vi trötta och parkerade oss i skuggan. Sen när jag flyttade ut i solen kom fröken fräken och parkerade sig breve mig och solade lite på gräsmattan hon också. Himla mysigt!

En liten stund senare kom grannen och ville hälsa och Nienka som annars är ett litet yrväder fick snällt sitta i kopplet. Men hon hälsade fint (sittandes!) på grannfarbrorn innan hon la sig ner och tittade på oss medans vi pratade.

Hon kommer bli en underbar hund bara hon får lite tid på sig. Det är jag övertygad om! Och eftersom hon är min till några (typ 15) % så kommer hon att få spendera lite tid här hos oss. Himla trevligt! :)

Här är hon, Fina Fröken Dövöra - Nienka!  

Nu hoppar jag i jobbarbyxorna och lägger mig i den stora rabatten en stund. Det skulle ha gjorts innan insjuknandet men då hann jag bara med en av dom två större.

Nu när (nästan) allt renoveringsskrot är borta så är det dags att det blir nån ordning på gården!

I natt sov jag som en princessa jämte Daniel. Likaså natten innan. Shit så underbart det är att äntligen kunna sova som folk igen! 

Värken är så gott som borta och jag är bara väldigt svag. Tröttheten ligger hela tiden på som ett lock. Men wtf, vad gör det? Trött är väl alla mer eller mindre.. ;P

Solen skiner och det är jättevarmt så nu måste jag UT!