Det sista som hände igår innan vi intog liggläge i sängen var att jag stoppade i mig mina smärtstillande. Det tog en liten stund innan dom hade börjat verka riktigt men när dom väl tog så somnade jag gott i den skönaste famnen jag vet.. Min Daniel, mitt ljus!

Sov hårt och drömmlöst fram till 4-5 nångång då jag vaknade av att värken var på väg tillbaka. Men det hade ännu inte hunnit bli outhärdligt så jag lyckades somna om en stund till. Vaknade sedan av väckaren. Stängde av den och tänkte kliva upp och ta mina piller, men lyckades somna om en stund till. Skulle inte ha gjort...

När jag vaknade till på riktigt sen så var det på vippen att jag började storböla på riktigt. PAIN!!! Så in i helvete.. Hade så ont så jag skakade och klarade nästan inte att bara lyfta telefonen och ringa dagis och skola för att meddela att barnen skulle komma tillbaka idag.

Idag skulle nämligen min snälla far ställa upp och skjutsa för att dom skulle kunna komma iväg. 

Det har nu gått nästan en vecka sedan insjuknandet. Och visst är jag bättre. Men det är den här jävla värken överallt! Känns precis som benhinneinflammation, fast överallt! Armarna, käkarna, ryggen, axlarna, nacken, benen... Armarna och händerna är värst.

Och trots överdosen i söndags så har jag fått lov att börja med dom smärtstillande igen. Fast i en betydligt lägre dos. Utan dom skulle jag inte stå ut nu..

Var till doktorn igen i tisdags för lite mer provtagningar och så. Och det känns som att jag fick dödsdomen där. Fick berättat för mig att jag mer eller mindre kommer må så här i 2 och kanske tom 3 veckor till. Snabbsänkan hade iaf gått ner från omätbart hög (ja den var högre än vad dom kunde mäta till i lördags) till 140. Bättre alltså, men fortfarande väldigt hög..

Sen är det ju bara att hoppas på att proverna inte visar på nåt mer..

Det enda jag längtar efter nu är att slippa värken. Tröttheten kan jag stå ut med, men att antingen gå omkring och vara småfull på tabletter eller ha sån värk att man inte kan stå, är jag så grönjävla less på nu.

Daniel fyller år på lördag så hoppas på att må lite bättre tills dess. Kan bli jobbigt med gäster annars.. Om inte så är det bara att bita ihop.

Nu ska jag ta mitt täcke och bädda ner mig i soffan framför tv:n och förhoppningsvis somna en stund innan barnen kommer hem igen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu kompisar har vi börjat projekta igen. Friggen har fått ny färg, den var fult gul med vita knutar, men nu är den vit med grå knutar. Mycket bättre så tycker vi.    Sen så stöp vi, bokstavligt talat, över en sommarstuga för ett tag sedan. Ett su...

Ni som känner oss vet att vi har levt under lite press under en längre tid. Jag ställde ett ultimatum på en gravt alkoholiserad och mentalt sjuk släkting, att det var dags att välja. Söka hjälp, eller förlora oss. Den här släktingen valde att reage...

Hej hej bloggen! Vi har haft lite bloggtorka, så att säga, men nu är det dags för en uppdatering.   För exakt tre veckor sedan började vi riva den gamla altanen, och nu har vi snott ihop en ny. Tänkte därför bara titta in för att fylla på med l...

Vinter och våra vattenledningar är två saker som man helt enkelt ska försöka låta bli att kombinera så långt det är möjligt.    Första vintern vi hade huset frös vattnet i februari när den sista köldknäppen kom. Det var då lite mer än 30 minusgra...

Som rubriken lyder. I helgen har vi haft spökfest. Eller vi och vi, Julia har. För länge sedan började hon tjata om att få ha en liten fest. Och lagom tills vi fått både hål i huvudet och blödande öron så slog vi till och bjöd in några tjejer. ...