Efter vår lilla tripp ner till brasan i lördagskväll ångrade jag djuuupt att vi ens gick utanför dörren. Usch vad dålig jag vart!

Natten var värre än den innan hade varit. Värken var outhärdlig trots ordentliga smärtstillande. Dom tog inte alls på värken utan gjorde mig bara lite berusad och tog ner febern lite.

Vaknade till vid 4 på söndag morgonen och det kändes precis som att jag var på väg att bli bättre. Nästa gång jag vaknade till, vid 5, kändes det ännu bättre. Så jag kunde äntligen slappna av en stund och somnade därför om. Nån timme senare vaknade jag igen.. Panik! Halsen hade svullnat upp så jag fick knappt någon luft alls så länge jag låg ner och värken ska vi inte tala om. Kändes undefär som att jag hade benhinneinflammation lite överallt och musklerna var stenhårda.

Övervägde en stund att ringa efter en ambulans. Men tog beslutet att vi skulle åka in själva.

Så upp igen på akuten. Behövde bara vänta nån timme innan det var min tur att komma in. Och det enda som hände sen var att läkaren mer än dubblade min dos med smärtstillande, från 3 tabletter om dan, till 8 (!!!!) och dessutom skulle jag komplettera med en till sort.

Sagt och gjort, jag tog mängden piller han ordinerat en gång. Och hela världen kändes helt plötsligt väldigt mycket lättare att stå ut med. Vi for därför och tog en pizza eftersom jag inte hade ätit på, vem vet när.. På pizzerian vart allt väldigt roligt (inget fel med att ha roligt?!) men sen började jag må illa lite till och från också.

Vi oss i bilen och for hemåt. Pendlade mellan illamående, fnittrande och sovande hela vägen hem. Parkerade mig sedan i en solstol ute, pälsade på mig med filtar. Mådde efter en stund ännu mer illa (som när man har druckit på tok för mycket sprit!) och tillslut fanns det inget annat att göra än att gå och kräkas. Sen jävlar har här kräkts! Så fort jag försökte dricka så kom det upp. Så fort jag rörde mig så var det kört.. Kunde inte sätta mig upp efter att ha legat ner en stund utan att kräkas. Inte lägga mig ner från sittande heller för den delen..

Parkerade mig i soffan tillslut och kände mig helt borta. Halvsov och drömde massa konstigt samtidigt som jag hörde vad som hände på tv:n i bakgrunden.. Deckade ordentligt lite då och då, kräktes, var borta en stund till, kräktes, höll på att svimma när jag rörde på mig, kräktes... Ja ni förstår säkert...

Senare på kvällen orkade jag inte mer. Daniel rinde sjukvärdsupplysningen som talade om för honom att mina "ordinerade" doser med smärtstillande var alldeles för hög. En överdos! Mina symptom skulle snart försvinna, bara vi stod ut en stund till.. Det jävligaste är att jag aldrig ens tog det jag skulle komplettera med..

Idag har jag fortfarande fruktansvärt ont och jag försöker stå ut så gott det går utan smärtstillande. Bara ipren slinker ner här nu.

Daniel mitt finaste hjärta är hemma och vabar med sonen som har varit sjuk till och från sen förra fredagen. Han får köra lite vam samtidigt (vam = vård av mamma) då jag knappt kan hämta vatten till mig själv.

Bara att sätta sig här och skriva var det jobbigaste jag gjort på länge så nu vet jag en som kommer somna som en klubbad om en liten stund...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu kompisar har vi börjat projekta igen. Friggen har fått ny färg, den var fult gul med vita knutar, men nu är den vit med grå knutar. Mycket bättre så tycker vi.    Sen så stöp vi, bokstavligt talat, över en sommarstuga för ett tag sedan. Ett su...

Ni som känner oss vet att vi har levt under lite press under en längre tid. Jag ställde ett ultimatum på en gravt alkoholiserad och mentalt sjuk släkting, att det var dags att välja. Söka hjälp, eller förlora oss. Den här släktingen valde att reage...

Hej hej bloggen! Vi har haft lite bloggtorka, så att säga, men nu är det dags för en uppdatering.   För exakt tre veckor sedan började vi riva den gamla altanen, och nu har vi snott ihop en ny. Tänkte därför bara titta in för att fylla på med l...

Vinter och våra vattenledningar är två saker som man helt enkelt ska försöka låta bli att kombinera så långt det är möjligt.    Första vintern vi hade huset frös vattnet i februari när den sista köldknäppen kom. Det var då lite mer än 30 minusgra...

Som rubriken lyder. I helgen har vi haft spökfest. Eller vi och vi, Julia har. För länge sedan började hon tjata om att få ha en liten fest. Och lagom tills vi fått både hål i huvudet och blödande öron så slog vi till och bjöd in några tjejer. ...