.. Idag flyttar han. Han som har sett till så att vi har varit ute så fort tillfälle har funnits den här vintern. Som har fått oss att njuta av snön, som har sett till så vi har fått tonvis med grillkorv i magarna.

Han har fått oss att skratta och han har fått oss att slita vårt hår imellanåt.

Han har varit sjuk och vi har tagit hand om honom som om han vore av vårt eget kött och blod. Han har blivit frisk!

Han har roat barnen. Många timmar i sträck, många gånger.

Han har stått där som en räddande ängel när rastlösheten har slagit till.

Den finaste Yamahaten, vad ska vi ta oss till utan honom?

Även fast det kommer en ersättare så kommer han aldrig kunna ta Yamahtens plats.

Det är på honom jag har lärt mig köra.

Lärt mig ÄLSKA att köra.

Och det är tack vare honom som min alldels nyfixade rygg gick åt skogen.

Men det gör inget..

Han har ändå passat mig perfekt!

Lättkörd och pigg, det behövs inte mer för mig..

En vacker dag ska jag ha en alldeles egen Yamahat igen. En vacker dag!

(Så här har det sett ut under våra turer tillsammans)

Nu är det andra tider.. När Yamahaten flyttar kommer det istället en annan yamma. Han kommer aldrig att kunna ersätta Yamahaten. Men han är iaf nåt att frakta arslet på. Och det kommer en gräsklippare också! (eftersom den förra husägaren, trots att den lovat oss gräsklipparen som stod här, tog den härifrån)

En gräsklippare kan va bra att ha!

...En vacker dag...

Igår kväll roade vi oss med att se film, Sanctum!

Hade inte läst nånting om den innan utan bara hört att den skulle vara bra, så jag började se den utan några förväntningar alls. Kände direkt att här skulle komma att bli nån katastrof.. Och mycket riktigt!

Satt som på nålar hela filmen igenom och tyckte en stund att den var lika jobbig att se som Mr. Bean..

Ni vet när man blir så där fruktansvärt frustrerad över hur knäppa folk är i filmer?!

Det är ju rakt jobbigt då. Men hur som helst så var den rikgit bra..

Var ytterst nära att fälla en tår mot slutet. Så pass nära att Daniel sträckte ut en hand och klappade mig på håret.

Slutet kom lite väl hastigt och man önskade allt att man hade fått veta liiite lite mer.

Tips: Se den!