Ikväll, lagomt tills jag skulle borsta gaddarna på småttingarna, så ringde Daniel. Han var borta hos en kompis och hade precis sett världens norrsken och tyckte att jag skulle titta ut. Vilket jag gjorde. Genom sovrumsfönstret.

Det var bland det mäktigaste jag sett. Det var så skarpt och så ljust och var fullständigt knallturkost!

Så jag snabbade mig in till barnen som stod med tandborstarna redo. Tokborstade tänderna på dom (ajjabajja, inte fuska med bissingarna! Jag veet, men det här händer inte många gånger så det gäller att passa på!) snabbnattade dom så fort jag kunde, sprang ner, grabbade kameran och stativet, hoppade i Daniels tofflor och KASTADE mig ut. I samma veva kom styvsvärfar och parkerade på gården också.

Det hade kanske gått 3-4 minuter sedan jag såg skenet genom sovrumsfönstret. Men det hade redan mattats av..

Kvar var en strimma som sträckte sig över nästan hela himlen, så jag snabbade mig med att rigga för att iaf få nån bild av det hela. Lagomt tills kameran satt på stativet och jag skulle börja med inställningarna så blev det lite starkare igen och jag hann bränna av några bilder.

Under tiden stod både jag och styvsvärgubben och gapade.

Det var så vackert! Att se hur allt det här rörde på sig, blev starkare, mattades av, blev starkare igen och till sist nästan försvinna helt.. Helt makalöst!

Jag bjuder på en bild av norrskenet.. Visst är det helt fantastiskt grymt?