I helgen har vi minsann vart duktiga!

Lördagen bjöd på regn nästan hela dagen så vi var också inomhus nästan hela dagen. Förutom en kort sväng ut då på eftermiddan då jag passade på att gräva upp gamla överväxta trädgårsplattor.

Bakade tekakor och rabarberpaj, fick aptrevligt besök av Mia & Tommy & Heffe, städade, bakade lite mer (pitabröd den här gången, rysligt gott!) mm.

På söndagen var vi ute hela dagen och pysslade med gården.

Gräset klipptes, det rensades vid trädgårdsplattorna, det såddes blommor, andra blommor planterades om, penseer planterades i urnor och de som inte fick plats grävdes ner i den stora rabatten istället..

Senare tog vi itu med en stor död syren och lite småbuskar. Först kapades dom ner, och jag fick sedan äran att med jättesekatören klippa av allt till lagoma eldningslängder. De tjockare grenarna fick jag ta till handsågen för att få av!

Vi höll på i flera timmar bara med syrenerna. Vilka vi sedan gjorde värsta brasan av i tunnan. Hela bostadsområdet var rökfyllt, heh.. :P

Daniel kockade, vi käkade. Han for över till sin mor. När han kom hem såg vi hockeyn. Stängde av strax efter 3-1 målet.. Blev inte superförvånade i morse när vi fick veta hur illa det egentligen gick för "oss" igår.. Nåja, det är ju bara hockey.

Idag har  jag jordens träningsverk i armarna! Efter plattuppgrävningen i lördags skulle ju alla plattorna flyttas också och för er som inte vet hur tunga trädgårdsplattor är; dom är TUNGA!

Tar man dessutom två åt gången så blir det ännu tyngre.. Ganska logiskt!

Sen allt sågande och sekatörshanterande i söndags verkar ha bidragit med sitt.

Gäddhänget känns som att det riktigt HÄNGER.. OBS, känns som!

All viktminskning har inneburit en del överskottshud (dock inte så mycket att det hänger) och det skulle inte vara helt fel att kunna fylla ut den med lite muskler istället.

Vilket inte direkt lär bli något problem om vi ska fortsätta så här hela sommaren :)

Nu ska vi gräva upp och flytta på några bärbuskar, sen ska vi kapa ner en del av körsbärs- och plommonträden också! (dom som inte mår så bra)

Igår eftermiddag skojade jag och barnen till det med en städning. Jah, aproligt ju! :P

Kanske inte.. Efter ett tag gav vi upp, barnen parkerade i soffan framför en film och jag plockade fram färgburken och tog itu med hallen.

Den var ju ett akutprojekt som vi egentligen hade tänkt vänta med till efter inflyttningen. Så blev det inte då vi fick en större öppning istället. Lika bra att få all kapning bortgjord också..

Hur som helst så blev då hallen ett akutprojekt som sagt.

Vi svängde in på byggmax och köpte en billig färgburk för att bara kunna kladda över tapeterna så länge.

Om jag inte missminner mig så målade vi där ca 24 timmar innan inflyttningen.

Vi var inte heller särskilt noga eftersom vi ändå planerat att göra om allt från början och med en tapet istället. Vilket jag i efterhand har stört mig på, nåt så fruktansvärt vad jag har stört mig på fuskmålningen i hallen!

Så det jag gjorde igår var att gå och bättringsmåla bara. Det tog hela kvällen!

Vid 22 var jag så trött att jag hade kunnat somna stående så passade på att packa ner mig i sängen då jag vet hur det brukar bli. När Daniel är borta infinner sig aldrig sömnen i tid. Även om jag oftast är så trött att jag skulle kunna gråta så ligger jag bara och vrider mig i sängen timme efter timme.

Igår var jag verkligen säker på att jag skulle kunna somna. Och jag såg fram emot en natt med, för en gångs skull, tillräckligt med sömn.

När klockan hade passerat midnatt gav jag upp. Plockade med mig Daniels kudde och täcke (är som ett litet barn, som blir lugn av sin mammas lukt. Fast i mitt fall, av Daniellukt!), parkerade mig i soffan med tv:n som sällskap. Timmarna gick. Hörde hur det började åska, på håll så jag lät tv:n gå ändå. Såg skitprogramm efter skitprogramm, grät av utmattning men kunde ändå inte somna. När klockan hade passerat 3 kikade jag på klockan sista gången. Efter det gick det kanske en 30-40 minuter innan sömnen infann sig.

Så idag är jag tröttare än få. Har en ruggigt dålig dag och är sur på allt och alla.

Att jag fick beskedet att Daniel skulle bli senare hem än vad jag trott gjorde absolut inte humöret bättre. Saknar så fruktansvärt!

Överdriver inte om det har slunkit ner 2 liter kaffe idag. Piggnar ändå inte till!

Det enda som får mig på lite vettigare humör är glad, svängig, SVENSK musik!

Därför känns det också grymt bra att det finns riktigt mycket BRA svensk musik just nu. Erikc Amarillo - Om sanningen ska fram.. Bästa svenska på länge!

Och Veronica Maggio sitter ju också på en del godingar.

Nu ska jag försöka skynda på kycklingen så den tinar lite fortare..

Är hungrig som få (inte heller humörshöjande) och missade dessutom att ta fram kycklingen i förmiddags.. Duktigt huh?!

Dagen började inte bra.. Vaknade ledsen (som börjar bli vanligt nu för tiden).

Fixade ungarna med frulle, tandborstning osv och sedan bar det iväg på cykeln ner till stan för avlämning av barn på skola och dagis.

Sen tillbaka hem.

Gillar inte att behöva åka tillbaka hem efter lämningarna. Är så sjukt less på att inte ha nåt att göra. Dom första 3 veckorna gick väl hyfsat med sen.. Usch nej!

Daniels jobb på annan ort är (som ni vet) inte heller särskilt humörshöjande.

Hur som..

Kom hem där igen efter att ha lämnat barnen då det slog mig att jag hade pratat med min underbara ex grannes man (han var ju också min granne iofs) om att vi skulle ha försökt ses nåt i veckan här. Jag har inte varit där sen vi flyttade hit i november. Fy skäms!

I vilket fall så är hon den bästa grannen jag nånsin har haft. Kommer nog aldrig att få nån bättre nu efteråt heller.

Och som jag har saknat den här människan! Från att ha setts flera gånger varje dag till att ha träffats på stan några ggr på nästan ett halvår. Det svider lite..

Tillbaka till saken kanske?

Jag hade ju pratat med hennes man om att ses vare ju ja..

Så idag har jag och barnen bokat in en fikadejt med dom! :D Underbart underbart!

Jag längtas massor redan!

Min underbara M, ÄNTLIGEN!

Världens sötaste Onge har dom också! :)

Ikväll medans Daniel eldade skräp (reklam och sånt) så passade jag på att gå loss med sekatören på hallonbuskarna. Hälften av buskarna är döda och allt har bara sett väldans risigt ut så detta var inte en dag för tidigt!

Jobbarvantarna och tjockjackan åkte på och ut i stickebuskarna det bar.

För er som inte sett vår gård så har vi SJUKT mycket hallonbuskar! Vi har en hel skog av dom! Och att bara ta bort allt döda kommer ta en halv evighet. Det har nog inte hänt på bra många år att nån rensat där så, ja..

För er som inte heller har gett er in i slagsmål med hallonbuskar tidigare så kan jag meddela att det inte är att rekomendera. Det gör bara ont! Taggiga små grenar som smaskar till en i fejjan.. Jah!

Insåg också att vi kommer behöva skaffa oss en frysbox eller nåt.

Förra året plockades det 40(!!!!) liter hallon här och då hade dom ändå lämnat typ en tredjedel eller nåt. Som om det inte räckte så har vi en hel del vinbärsbuskar också, och krusbär (en hel del buskar här med), jättemycket körsbärsträd och nästan lika mycket plommonträd och rabarber och vem vet vad det finns!

Som sagt, en frysbox!!!

Nu ska jag pussas på min finaste stjärna innan det är dags för sängen.. :)

Måste äta en macka också.. Man blir hungrig av att jobba!

Lägger in en bild nån dag så ni får se hallonskogen! :)

Efter att Indra (hunden) somnat in och lämnat oss alla lite chockade så dök det upp en annan hund som behövde nånstans att bo. Även denna en labrador. Dryga 1½ år och lite trasig.. 

Nu har voppen bott hos mamma i drygt två veckor om jag inte missminner mig.

Hur som helst. När hon kom var hon rysligt undernärd, sjukt ostimulerad och knappt kontaktbar. Hon såg rakt autistisk ut då hon var helt borta i nån annan (förmodligen trevligare) värld.

Nu har hon fått käk, lite kärlek och daglig stimulans och nånstans där under ytan börjar det dyka upp en "riktig" hund. Söt som sjutton och snäll som få..

Idag skulle morsan ner på stan och shoppa lite så voppsanoppsan Nienka fick stanna hos mig under tiden.

Eftersom damen inte haft en susning om hur man gör när man går i koppel så tog vi en liten promenad. Först luktade vi på ALLA sorkhål som finns ute på lägdan. Sen på vägen hem gick vi jättefint. Redligt stolt över mig själv som får det där (när hon känner för det) döva yrvädret att följa så himla fint måste jag säga!

Sen som belöning och för att tanten skulle få springa av sig lite så kastade vi massa bollar. Det var roligt tyckte hon, även om hon först inte fattade att bollen helst skulle följa med tillbaka efter att man snokat reda på den.

Man ska ju egentligen inte kasta massa bollar, jag veet! Man ska ju inte sträva efter att få en bolltokig hund, men det gick inte att låta bli ;P Spec inte efter att hon själv hittat bollen och puffat omkring den på kräsmattan..

Efter bollkastningen vart vi trötta och parkerade oss i skuggan. Sen när jag flyttade ut i solen kom fröken fräken och parkerade sig breve mig och solade lite på gräsmattan hon också. Himla mysigt!

En liten stund senare kom grannen och ville hälsa och Nienka som annars är ett litet yrväder fick snällt sitta i kopplet. Men hon hälsade fint (sittandes!) på grannfarbrorn innan hon la sig ner och tittade på oss medans vi pratade.

Hon kommer bli en underbar hund bara hon får lite tid på sig. Det är jag övertygad om! Och eftersom hon är min till några (typ 15) % så kommer hon att få spendera lite tid här hos oss. Himla trevligt! :)

Här är hon, Fina Fröken Dövöra - Nienka!  

Nu hoppar jag i jobbarbyxorna och lägger mig i den stora rabatten en stund. Det skulle ha gjorts innan insjuknandet men då hann jag bara med en av dom två större.

Nu när (nästan) allt renoveringsskrot är borta så är det dags att det blir nån ordning på gården!

I natt sov jag som en princessa jämte Daniel. Likaså natten innan. Shit så underbart det är att äntligen kunna sova som folk igen! 

Värken är så gott som borta och jag är bara väldigt svag. Tröttheten ligger hela tiden på som ett lock. Men wtf, vad gör det? Trött är väl alla mer eller mindre.. ;P

Solen skiner och det är jättevarmt så nu måste jag UT!

Ikväll har vi roat oss med att sätta potatis :)

Vet inte om vi är för tidiga eller för sena eller om vi för en gångs skull är ute i lagom tid, men eftersom det är första gången vi sätter egen potatis så får det bli lite som det blir. Man måste ju testa sig fram!

Ååååh det är sååå skönt! Jag är äntligen på väg att bli bättre! :)

Jag är fortfarande väldigt trött, men värken börjar sakta men säkert att ge med sig.

Inte en enda gång har jag vaknat pga av värk i natt. Tog ett dunderpiller igår kväll men i morse behövdes bara en ipren.

Det finns inte ord för att beskriva hur bra det känns att man snart ska slippa gå omkring som ett fyllo! Fast lite roligt har det allt varit mellan varven.

Som härom kvällen när vi hade gått och lagt oss och Daniel killade mig på benet..

Ni vet den där operan i Sidney, den där stora vita med massa konstigt på?

Typ en sån (fast liten då) hade jag bak på låret/skinkan. Runt kanterna på "bladen" var det som lysdioder som blinkade och hade sig och "bladen" rörde sig upp och ner i takt till Daniels fingrar. När jag precis skulle till att säga nåt till honom om hur fränt det var så kom jag på mig och insåg att han nog inte såg samma saker som jag.

Jag har också "hört" massa konstiga saker. Drömt konstigt och sett konstigt.

Det finns ju bara en sak som kan förklara det här, hallucinationer!

Efter det här kan jag inte alls förstå pillermissbrukarna, och allt vad det nu finns, som medvetet utsätter sig för sånt här. För även om det kanske är lite roligt så är det jädrigt läskigt också. Att bara en (inte särskilt stor) dos med smärtstillande kan göra att man ser sånt här.. Kan inte låta bli att undra lite hur dom som äter större doser pallar. När jag prövade en större dos (ordinerad av läkare dock) så var jag till och från på vippen till att försvinna helt. 

Nåja.. Nu är jag iaf lite piggare! Och så tänker jag trotsa tröttheten och ta min första promenad på evigheter ner till stan och uträtta några ärenden och ta med barnen hem i samma veva. Kan bli spännande! :)