... Som jag gör min sista vecka på tidningen.

Underbara tidningen. Underbara redaktionen. Underbara kollegorna!

Efter skolan hade jag ångest över att jag inte riktigt visste var jag skulle höra hemma. Då var det där, på media, som jag under många många år hade haft mitt hjärta. Det var där jag hade min andra familj.

Den ångesten satt i fram till den dagen då jag började på tidningen. Efter första veckan hade jag skaffat mig en ersättare till mediavux.

Förmodligen kommer jag aldrig mer att sätta min fot på en bättre arbetsplats. Det är på tidningen jag vill vara. Det är för den mitt arbetshjärta slår!

Därför är det med en otrolig sorg i hjärtat som jag på fredag gör min sista heldag som reporter på Tidningen Ångermanland.

De här månaderna har betytt mycket för mig.

Att jag fick den här chansen, det är helt otroligt. Jag har lärt mig så mycket.

Och nu vet jag ÄNTLIGEN vad jag vill göra.

Så här ska inte deppas så mycket. Inte än. Jag kommer att fortsätta som frilansare och ta alla jobb jag bara kan. Det blev tre jobb inbokade redan nu till helgen. Underbart!

Jag slutar klockan 16 på fredag.

Men jag kommer tillbaka redan tre timmar senare...