Min lilla finaste bästaste favorithund är sjuk! Sjuk så in i helvete!!!

Så sjuk att hon kan komma att måsta somna in för gott! :(

Vi skaffade henne under en tung period i mina tonår och hon blev min allra bästa vän. Det var tack vare henne man fortsatte att hålla igång trots extrema motgångar.

En hund behöver stimulans och motion. Så även om man inte ens vill kliva upp mer så har man ändå ett ansvar gentemot hunden. Man tar sig i kragen och tar sitt ansvar, för djurets skull, och i slutändan så är det just det som har räddat en själv..

Hon har gått igenom mycket..

Ett ordentligt medfött höftledsfel. Hon blev påkörd av en bil när hon bara var några år gammal. Då klarade hon sig undan med endast en stel bakdel och några utslagna tänder. En väldigt pendlande vikt som bara en labrador kan ha. En livmoderinflammation som höll på att bli hennes undergång för ett par år sedan. Tack vare en operation överlevde hon den gången. Och nu är det tydligen dags igen..

Den här gången kan det inte bli värre, en hjärnblödning.

Även om det fortfarande finns visst hopp så ser det inte direkt ljust ut i mina ögon. Indra, min lilla gladiator.. :(

Hon har som sagt klarat sig igenom väldigt mycket, och kanske helt enkelt inte orkar en gång till.. Men hon har för helvete några år kvar!!!

Min Indra... <3