Jah.. Som rubriken lyder!

Det här måste vara den värsta helgen på jag vet inte när!

Det hela började igår morse. Medans jag fortfarande låg och snarkade så startade Daniel dagen med gå på toaletten.

Jag vaknade då av att det var någon som svor högt och länge inne på toaletten som ligger vägg i vägg med vårt sovrum.

Tänkte i mitt stilla nyväckta sinne att det var slut på toapapper.

Ut från toan kom en mycket frustrerad liten herre som tog sig en snabb tripp ner på bottenvåningen för att lika snabbt komma upp igen. Vilket nästan övertygade mig lite till att det faktiskt var toapappret det satt i.

Ända tills han tittade in i sovrummet. Han var allt lite upprörd och nästan lite blek.

Då talade han om för mig att vattnet hade frysit. Big surprise!

Vi visste ju att vattnet kunde frysa, men vi hade klarat dom tidigare köldknäpparna så vi hade nästan börjat andas ut och tro att vi faktiskt skulle klara oss genom resten av vintern med. Det är ju ändå inte så mycket kvar. Och vi hade ju ändå haft en badrumskran droppandes så gott som hela vintern.

Med detta kunde det väl ändå inte bli värre?

Hah!

Vi spenderade halva lördagen åt att försöka få tag i nån som kunde hjälpa oss med det här. Utan resultat. Tidigaste hjälpen skulle kunna komma idag kl 16 ungefär.

Så vi packade in barnen i bilen och for över med dom till min mamma där dom också fick stanna tills idag.

Det är ju inte så där himla spännande att vara utan vatten med två små toanödiga barn.

Sen bjöd vi bort oss själva på middag hos svärfar. Vi spenderade nästan hela kvällen där. Dessutom blev det några glass rött i soffan. Himla mysigt!

Tack för det! :)

Sen idag då.. Började dagen med att åka och hämta småttingarna hos min mamma. Sen vidare hem till storebror för en kopp kaffe. Har ju inte hälsat på honom sen han flyttade in i sin lägenhet för några månader sedan. Vi borde skämmes tammefan!

Nåja..

Efter kaffet bar det av hemåt för att invänta elektikern. Som för övrigt var här tidigare (innan jul) och hjälpte oss med el till hela övervåningen.

När vi kom hem möttes vi av detta:

Det som knappast kunde bli värre hade nu utvecklat sig till något som fick oss att tappa andan helt.. Bergvärmepumpen hade stannat. Inte bara stannat, det var nåt riktigt FEL på den också! Stannat har den ju gjort innan. Men det har aldrig stått nånting om larm och det har aldrig tidigare blinkat någon röd lampa.

GULP! Sa vi..

Det visade sig sedan ett en huvudsäkring hade gått. Så vi fixade den i hopp om att felet skulle fixa sig självt. Hjälpte inte... Vi startade om hela grejen. Hjälpte inte... PANIK!

Tillslut anlände vår lilla elektriker. Han kopplade på alla grejer han behövde för att tina upp vattenledningen, och tinade.. Sen skruvade han lös framstycket på bergvärmepumpen och fixade den också. Allt inom loppet av några minuter.

Han är helt enkelt bäst vår lilla elektriker!

Om du mot att förmodan skulle läsa detta så: PUSS PÅ DIG BENGAN! Du är min ängel! (idag iaf, och Daniel kommer ändå alltid först!)

Så låt oss säga så här:

Om Peter Forsberg är Gud så är banne mig Bengt Våglund Jesus!

(nu fick du lite reklam också!)

Avrundar med en bild på våra fina GRÖN-lysnade lampor på pumpgrejen. Utan varningslampa som blinkar, och inget text med: HP/MS-larm