.. Och när vi för flera veckor sedan, när första snön kom, plockade fram gammskojtern för säsongen så gick den apdåligt.

MEN, nu har Daniel pysslat om den lite och gett den nya tändisar så nu finns det hopp om livet igen.

Idag har vi grejat lite inomhus och när det var klart spände vi på oss längdskidorna och tog en kortsväg på lägdan med småttingarna. Därefter blev det skojteråkning. Jag tog bara en kort liten sväng med barnen, men ändå. Skojtern <3

Årets vinter har hittills vart den sämsta på evigheter. Men nu när sista snön kom och termometern har visat på några minusgrader några dagar i rad så känns det iaf som om vintern har kommit för att, efter många om och men, stanna. ÄNTLIGEN!

Annars då?

..Vi jobbar och står i. Som vanligt. Sakta men säkert börjar jag att komma in i mina nya, invecklade och många, arbetsuppgifter. Ett tag kändes det mörkt. Jag var rädd att jag inte skulle klara stressen och pressen som ständigt hänger över en. Men nu börjar jag känna mig säker. Jag klarar det här, och jävligt fint också.

Sen då..

De utlovade jul och nyårsbilderna lyser fortfarande med sin frånvaro. Men de kommer. Så småningom..

Nu ska det svidas om för 24-årskalas med Broder Tuck :)